Hörneå bys hemsida www.becken.se
Skolan - Artikel 6 - dåtida ekonomi i Hörnefors
Den föregående skolartikel 5 hade en tidig version som var väldigt lång och konstig. Den tappade fokus från skolans utveckling till att istället diskutera skatteunderlag och urbanisering. Dessa delar plockades bort, men istället för att kastas i den digitala soptunnan så skapades denna den 6:e artikeln istället. Texten är olidligt tröttsam och saknar bilder, men å andra sidan berättar orden om dåtidens ekonomi och hur detta inverkade på skolans utveckling inte minst. Idag ses effekterna ur ett historiskt perspektiv.
I tidigare artiklar har två steg i den kommunala omvandlingen identifierats, dels 1912 med kommunbildning dels 1932 då kommunen via folkskolestyrelsen tar över skolrådets och kyrkans inflytande. Vän av ordning undrar säkert varför inte kommunsammanslagningen med Umeå berörs. Denna sammanslagning hände sig långt senare år 1974, och det är alldeles för modern historia för just den här artikelserien. I ett annat sammanhang har Becken-Webbens däremot berättat om "municipalsamhällets" bildandet i Hörnefors år 1941. Det senare verkade inte ha påverkat skolans utveckling utifrån det som läses i boken Hörnefors Historia.
Skolväsendets utveckling hade högre ambitionsnivå än det fanns ekonomi. Söker man sig tillbaka till tiden just efter kommunbildningen år 1913 hade Hörnefors ett totalt skatteunderlag motsvarande 1.65 miljoner kr. Av detta stod Mo och Domsjö AB för 1 miljon. Skatteunderlaget i jordbruksbyarna var endast 0.15 miljoner och mellanskillnaden utgjordes av beskattningsbar löneinkomst vid fabrikerna i Hörnefors och på Norrbyskär. Vid den här tiden bodde ungefär 70 % av Sveriges befolkning på ren landsbygd.
Förflyttar man sig framåt till andra världskrigets slut var Hörnefors totala skatteunderlag 3.7 miljoner kr. Den beskattningsbara löneinkomsten vid industrierna gav 2.1 miljoner medan Mo och Domsjö AB hade minskat sitt resultat till 0.6 miljoner. Jordbruksbyarnas inkomster hade stigit till 1 miljon. Vid den här tiden hade landsbygdens befolkning glesat ut till 50 % i medeltal i landet.
Att byarna fick så pass mycket större inkomster är nog en effekt av att allt fler bybor tog anställning vid fabrikerna, med dagens uttryck blev man ”pendlare”. Norrbyn var ett sådant exempel där många gav upp jordbruk och fiske och satsade på plank istället. Dessutom fick inte alla arbetare plats att bo på ön och pendlade vattenvägen till sågindustrin. En annan möjlig förklaring till byarnas högre inkomster kan ha varit att råvarorna betalades bättre i anslutning till andra världskrigets ransonering. Mo och Domsjö AB var en expanderande industri, men dess resultat (inom kommunens gräns) minskade i jämförelse med år 1913! Delvis kan detta vara ett bokslutstekniskt fenomen men även vara en följdeffekt av det krig som pågått i omvärlden. Dessutom vet vi att Hörneforsfabriken investerade i ett pappersbruk vid den här tiden.
Skatteunderlagets geografiska fördelning är intressant. Byarna med sitt jord och skogsbruk var av naturen ganska självförsörjande men genererade å andra sidan inte så stora skatteintäkter till samhällsbyggnad. Skog är idag hårdvaluta men då betalades det sämre, till fördel för industrin och indirekt för samhället. Siffrorna i boken Hörnefors Historia antyder att det var industri och lönearbete som utgjorde grund för samhällets ekonomi, i alla fall i ett samhälle utmed Norrlandkusten 1913. Industrisamhället drog inte bara till sig arbetskraft från byarna utan även barn och skolungdomar som krävde skolbyggnad och en centraliserad ekonomi.
Syftet med detta pseudoekonomiska resonemang kan ju ifrågasättas. Den gamla boken Hörnefors Historia ägnar trots alla ganska stor möda, många ord och mycket siffror till att beskriva skolväsendet i ekonomiska termer. Skolan var en viktig, stor och tidvis dominerande utgiftspost i kommunens arbete. För Becken-Webben konstateras att byns egen skola formligen och bildlikt talat drogs in i denna ekonomiska centralisering som en nödvändighet i samhällets utveckling. Vi återkommer till byns egen skola i en kommande artikel.
Gunnar Engström, 2014-02-14
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se